Korsningsschema

Hur ärver vi våra egenskaper?
Vårt DNA är som sagt mallar till våra proteiner. Den del som kodar för ett protein kallas för en gen. Vi har två uppsätttningar av varje gen. En uppsättning gener från mamman och en från pappan.

Att ha två kopior av varje gen kallas diploid. Prefixet di i diploid betyder just två.
Organismer utan könlig förökning och med bara en uppsättning gener är haploida.

Det är egentligen genens förmåga att uttryckas som vi ärver från våra föräldrar.


 

Mendelsk nedärvning/Dominant anlag

Munken Gregor Mendel levde i Österrike på 1800-talet. Gregor Mendel eller Johann Mendel som han egentligen hette, var mycket intresserad av hur en arts drag ärvs vidare från generation till generation. Gregor använde ärtplantor i sina försök för att förklara hur ärtplantans längd ärvs vidare. Han hittade ett mönster och kunde förklara hur dominanta gener styr över recessiva.
Han lät en lång planta korsas med en annan lång planta. Detta gjorde han genom att ta pollenkorn och applicera på en annan plantas blommas märke. Han täckte sedan blomman med en påse för att inte någon annan pollinering skulle ske.

Båda plantorna hade dominanta anlag i båda generna AA, (allelerna). Samtliga avkommor blev långa med homozygot dominanta anlag.


Sedan lät han korsa två korta plantor på ett likvärdigt sätt. Båda plantorna var homozygot recessiva i sina gener, aa, vilket resulterade i att samtliga avkommor blev korta.


Han lät sedan korsa en lång och en kort planta. Båda plantorna var homozygot dominanta och recessiva. Samtliga avkommor blev heterozygota, men eftersom samtliga hade den dominanta genen blev alla långa.

I sista steget (bilden nedan) lät han korsa de heterozygota avkommorna med varandra. I detta sista fall blev 75 % långväxta och 25 % kortväxta.
Picture
Mendel gjorde så kallade korsningsscheman likt dem som vi har på bilderna. Hans studier visade ett mönsteri nedärvningen och ett bevis på dominanta och recessiva anlag.


 

Grundtanken är att ett stort A, dvs ett dominant anlag, vinner alltid över ett litet a, dvs ett recessivt anlag.
Då ett stort A stod för att plantan blev lång vinner den i 3 av 4 fall (75%). Enda fallet när det inte blir långa plantor är när det är två små a och detta är i 1 av 4 fall (25%).